Berörd

Oj, det blev ett väldigt långt inlägg. Nåja, ni behöver inte läsa om ni inte vill. Men när jag väl började skriva flög fingrarna fram över tangentbordet. :)

Jag har så länge jag kan minnas älskat att läsa.
Olika typer av böcker, spänningsromaner, poesi, sci-fi, självbiografier, komiska böcker, dramatiska, sorgsna historier. Tja, det mesta i läsväg faktiskt. Jag har inte så många minnen av vad jag läste när jag var yngre. Det har inte bara varit böcker, jag läste en hel del serietidningar förut också, främst Kalle Anka.

Jag kan minnas när jag för första gången hade lyckats läsa ut en typ av Kalle Anka-pocket helt själv. 100 sidor. Wow tyckte jag. Så långt helt själv. Jag vet inte hur gammal jag var, men jag tror inte att jag var så pass gammal ändå. Vi befann oss i sommarstugan vet jag.

Jag kan minnas när jag gick med i en bokklubb jag väldigt gärna ville vara med i. Och hur lycklig jag var när bokpaketen kom i brevlådan en gång i månaden.

Jag minns perioder då jag nästan alltid kunde hittas med näsan djupt försjunken i en Kitty-bok. Men jag gilladeäven andra "klassiker" såsom Fem-böckerna och äldre Wahlströms. Sabrina tonårshäxan läste jag rätt mycket ett tag också.

En av mina första favoritböcker var "Dn sjätte systern". Såhär, på senare år vet jag inte riktigt varför, jag fastnade helte enket för den bara. I många år har jag också haft en bok som heter "Neon i regn" nära hjärtat. När jag väl började läsa Harry Potter-serien var jag fast. Twilight likaså. Idag kan jag inte riktigt påstå att jag bara har en favoritbok. Det finns så många, beroende på vilket humör jag befinner mig på. Det finns dock inte så många böcker som jag har läst om ett flertal gånger, det är ett par stycken. Men jag tycker om att titta på dem, ha dem i min bokhylla, se att de finns där. Veta att man aldrig är helt ensam. Det låter konstigt, men så är det.

När jag var yngre, öppnade böckerna en helt ny värld för mig. Det fanns så mycket man kunde upptäcka genom att läsa, så många platser att besöka, så många personer att träffa och lära känna. Fortfarande kan jag njuta av den där känslan när jag öppnar en ny bok, eller en riktigt bra bok jag håller på att läsa. Att jag egentligen befinenr mig i den där andra världen, inte alls här.

Jag kan fastna i böcker flera timmar i sträck, dagar också för den delen. Förr kunde jag utestänga allt som fanns omkring mig när jag läste. Jag svarade inte på tilltal och lyssnade inte på vad som sades. Jag var någon annanstans. Riktigt så är det inte idag. Jag inser att jag ibland måste ägna mig åt världsliga ting trots att jag egentligen vill läsa. Som att studera, tvätta, laga mat, umgås med andra människor.

Jag tycker om ledighet, när jag faktiskt har tid att läsa om jag vill. Det saknar jag under terminerna. Antingen så har jag inte tid att läsa skönlitteratur vid sidan om kurslitteraturen, eller så finns det ingen läslust just på grund av kurslitteraturen. Därför njuter jag just nu. I slutet av förra veckan började jag läsa en bok av Stephenie Meyer, samma författare som har skrivit Twilightböckerna. Med sina 600 sidor trodde jag att jag skulle ha att göra ett tag, tyvärr tog boken slut i förmiddags.

Det känns alltid lite sorgligt att lägga ifrån sig en bra bok när jag har läst ut den. Det känns som om man tappar något, förlorar en vän. Speciellt om jag har intensivläst ett tag och nästan befinner mig i världen där boken utspelar sig. Men jag älskar att bli berörd av böcker. Att skratta åt roliga saker. På riktigt, skratta högt eller för mig själv. Jag tycker att det är både underbart och jobbigt att gråta till böcker också. Jag är fascinerad över att människor, författare, kan skriva saker som berör mig så nära inpå, även om allt bara är påhittat.

Hm.. det här blev ett välsigt långt inlägg, förstår om få orkar läsa sig ända hit. Men jag ville dela med mig av något som betyder så mycket för mig. Och jag hoppas att så många som möjligt får uppleva den där läsglädjen jag kan känna.